Ett fin avslut och sista farväl

Lästid: 4 min

Igen en hel dag gick åt begravningen och tiden för kremeringsceremonin ändrades till kl.14. Alla sade att Penny och jag behövde inte vara på plats innan kl.11 då munkarna skulle äta och vi kunde sova av oss istället. Penny somnade inte förrän kl.01 och jag låg vaken till kl.5 och gick upp kl.8 och Penny vaknade av sig själv kl.9. och kl.10 var vi ute liksom.

Så vi kom precis till kl.11 då morgonbönen och maten skulle lämnas till munkarna.

När munkarna var klara och gick hjälptes alla åt att duka upp maten. Det var trevligt då alla satte sig och åt tillsammans som om man var vänner sedan länge. Det var vänner till mamma och min moster och folk från min avlidne moster meditationsgrupp mm. Jag har märkt att alla har pratat med alla och genom maten umgick vi även vi. Och ingen grät… man umgås som om den avlidne fanns med och skrattade gott tillsammans.

När klockan var 12:30 så började man flytta på min avlidne moster till byggnaden där kremeringen skall ske. Min bror som kom strax innan fuck bära elden som skulle tändas under kistan. Det var viktigt att den inte fick slockna så det var tur att det var fotogenlampa med glaskupa över elden. Lampan fick visa vägen och kistan rullades iväg och alla tågade efter.

Vi gick sedan tre varv runt byggnaden innan man bar upp kistan och ställdes fint framför ugnen.

I templet finns många frivilliga arbetare. Min avlidne moster har haft en viktig roll i detta tempel så många ville vara med och hjälps till med att fixa och donade med maten och arrangemanget sedan i lördags då hon avled.

Alla vi fick sitta i salen och väntade på att den sista ceremonin skall börja.

När musiken och sorgesången som en munk sjöng och klicken ringde då fick alla ställa sig upp och gå upp för lägga pappblomman som delades ut. Munkarna gick före.

Penny lade också en blomma under kistan.

Jag gick upp en andra gång när munken skulle tända… Då kom alla känslorna. Den kröp redan när sorgesången gick igång på högstavolymen och hela kroppen kändes. Jag höll tillbaka tårarna men pappa hade svårt… han bölar alltid. Min lillebror storgrät framför elden och jag fick också svårt att hålla tillbaka tårar.

Det var ett fint avslut och en upplevelse av en thaibegravning. Min moster var omtyckt och många vänner och långvägar resande som och visade respekt. Likvaka var i gång sedan i lördags då hon dog och alla dagar fram tills igår kunde man komma och visa respekt.

Sedan sade folk hejdå till oss och avlägsnade en efter en. Familjen med vänner satt kvar och snackade och skrattade gott innan vi skildes åt. Alla sade att min avlidne moster ville nog inte se någon gråta och hon var alltid glad själv.


Idag så ska familj tillbaka till templet när benrester skall tas hand om. Jag kände att jag är färdig och kommer inte vara med. Syskonen sköter detta. Det skulle vara en ceremoni för detta.

Tags: No tags

Lämna en kommentar

CommentLuv badge