En sorglig dag

Lästid: 3 min

Allhelgonadag. De dödarnas dag. Idag dog min moster 12:02 thaitid.

Hon gick bort i cancer som hade spridit sig i hela kroppen.

Ingen visste att hon hade cancer och vi tror att hon själv hade inte heller någon aning mer än att hon hade dålig immunförsvar, något som hon har haft sedan födseln. Ont i magen hade hon länge men vad jag inte har förstått är varför ingen misstänkte att hon hade cancer när hon har besökt sjukhuset regelbundet. Eller så visste hon och ville inte oroar någon men trodde inte själv att det skulle vara så här illa. Hon kollapsade för en och halv vecka sedan. Min mamma rester till Bangkok i måndags.

Systrarna hade inte pratat med varandra i över 15-20 år. De var aldrig bästa vänner men försonade tillslut när mamma kramade om sin lillasyster på sjukhusbädden och min moster klappade min mamma på ryggen som att allt var ok nu. Min moster var törstig och sade att hon var less på att vara på sjukhuset. Hon ville hem.

I natt hade min moster själva dragit bort alla slangar som var kopplade i henne. Då pep det till och läkarna rusade dit. Min moster orkade förmodligen inte vara kvar och visste nog att hon inte skulle bli bättre. Läkarna visade min mamma bilderna på min mosters cancer och enl. mamma så hade det spridit sig i hela kroppen.

Alla vi blev redan förvarnade hur det kunde gå. Det var bara en tidsfråga men min moster drog bort slangar själv under natten…

Begravning redan idag

Jag känner mig ledsen att jag inte får träffa min moster igen. Sist vi såg var bara en kort stund över en fika när Måns och 10 månaders Tilda var med. Jag hoppades att hon skulle få träffa Penny också.

Från att beskedet nådde mig kl.8 svensk tid så har begravningsprocessen varit i full gång. Sjukhuset hade tagit hand om min mosters kropp och även gjort henne fint, sprutade i medel som saktade ner förruttnelsen innan hon fördes till bårhuset i väntan på att bli hämtad till templet.

Begravningsceremonin sker redan från idag och ska hålla på i tre dagar. Alla som vill kan komma till templet och visa respekt en sista gång. På tisdag ska hon kremeras.

Ledsen

Än hinner jag åka… Mina tankar är splittrad. Tårar rinner av sig själv ibland och jag försöker inte visa det inför barnen eller andra.

Det är klart man blir ledsen. Ledsen att hon var som min andra mamma som tog hand om oss medan mamma inte var hemma och jobbade. Min mamma har alltid påmint oss barn att även om hon och hennes syster är ovänner så är min moster fortfarande som vår andra mamma. Jag har haft chanser att gengäld henne men aldrig gjort det. Tänkte att vi ses nästa gång när barnen är med.

Jag är ledsen att jag inte spenderade mer tid med henne när jag väl var i Thailand. Hon hängde alltid med mig när jag var där själv som 18 åring och shoppade. Hon gillar inte shopping eller att gå på bio men ändå gick hon med… och somnade alltid på bio.

Hoppas att hon får frid nu och vaka över oss. 🖤 Ta hand om varandra för du vet inte när du kommer att se den personen igen. 🖤

Tags: No tags

Lämna en kommentar

CommentLuv badge