Penny Prim Monranee!

Det är nu officiellt! Idag åker blanketten! 

Många läsare har undrat om vi inte har gett “Prim” ett namn än. Jag tänkte så här… så länge vi har inte skickat in namnanmälan till Skatteverket så säger vi inget mer i bloggen. Sedan fick vi frågor gång på gång och JAG behövde höra och säga namnet “Penny” själv för att känna efter, precis som med Tilda. Att det låter rätt i mina öron. På eventet igår fick jag frågan om Prims namn några gånger. PENNY PENNY PENNY! Måns fick som han ville…Penny, och det är i alla bättre än Glenn! 😛


Prim heter nu “Penny Prim Monranee”. Skulle hon inte gilla namnen så får hon byta och vi har valt att ta med “Prim” som är egentligen tänkt som henne thai smeknamn men nu är det lika bra att ha med som hennes andranamn. Jag ville ha Alice eller Alicia och vi kunde vara överens om att ha Alice som andranamn men Prim kändes rätt. Jag kommer i alla fall kalla henne Prim eller Penny Prim. 

Prims thainamn är Monranee, och det namnet var först tänkt till Tilda som fick heta Monthira istället. 

Förlossningsberättelse – Tilda, del 2

God morgon! Då börjar vi dagen med en fortsättning från igår! 😊 Och idag var bebisen beräknade från början…29 feb, skottdagen hehe!

Missat del 1? Läsa här

Torsdag 7 mars 2013, kl.7:30 
Vi kom fram till Mölndalssjukhus och Måns bara kastade ut sig ur bilen och vi stod på ambulansrutan precis utanför. Vi hade varit vid sjukhuset innan men utanför för att kolla läget med körrutt och parkering men vi var ju aldrig inne i sjukhuset och kollat vart vi skulle när vi väl kommit dit! Jag väntade i bilden medan Måns sprang in, hittade en rullstol och den kom han ut med. Jag minns att det var tyst och inte en kotte där, ingen reception när man kom in och det var korridorer.

Allting swoooshade förbi. Det var som i en film när alla ska hjälpa en gravidkvinna till förlossningen och kör en racing med henne i rullstolen…så var vi. Måns körde runt mig och vi hittade till en hiss. I hissen kom en man in och han såg på oss och frågade “ni ska till förlossningen?…4:e våningen och till höger, ring på där sen”. Värkarna kom då och då och jag ville inte skrika ut. Det var tröttsamt alltså för värkarna satte sig i svanken.

Vi hittade till förlossningen. En sjuksköterska kom och öppnade, frågade om det var vi som ringde. De hade redan ett rum redo. Jag minns väl att jag typ tänkte “nu fan kör vi”…av med kläder, på med sjukhuskläder och upp på sängen. Sjuksköterskan frågade ett och annat under tiden och gjorde vad hon skulle och kopplade upp magen så att vi hade kolla på bebisens puls.

Profylax, epidural, lustgas…?
Min barnmorska Camilla var suverän. Vi testade alla förlossningspositioner. Jag drog i “norska lakan” eller vad det nu kallas…drog i lakan i alla fall. Provade förlossningsstolen, hängde över den uppfällda sängen vid huvudändan och stod på alla fyra, upp och gick ibland. Måns fick saft och jag blev ilsken varje gång han fick massera min svank och rygg men jag tyckte det var “mesigt” och röt till många gånger, ilsken preggo ja.

De sa ju på profylax-kursen som ingick på Föräldrautbildningen (FUB), den enda gången vi hade på 2 tim, att partnern kunde hjälpa kvinnan med massage och coacha. Måns peppade ju inte eller coachade inte. Jag blev ilsken istället och han fick dricka saft. Han fann där i alla fall. Tur att han inte svimmade 😝

Jag frågade min barnmorska flera gånger om epidural men hennes svar var att jag var så duktig med profylaxen så det skulle nog gå bra. Sedan var det väl försent och det krävdes mer ett och annat förberedelse plus att den läkaren som skulle sätta dit den var upptaget.

Jag fick tillslut lustgas, det var typ 30 min innan Tilda skulle titta ut. När ingen var i rummet så skruvade Måns och jag på lustgasen och upptäckte att det inte kom nåt. Så egentligen andades jag bara i munstycket när krystvärkar kom i tron att det skulle hjälpa. Så ingen bedövning. Endast profylax. I’m on my own typ.

“Jag vill inte bajsa på mig!”
Då och då sa jag att jag VILL INTE BAJSA PÅ MIG! och Måns skrattade och barnmorskan lite också och hon bara “deeet gölllr ingeting…”. Det sa hon varje gång jag sa att det kändes som jag skulle bajsa på mig! Jag gjorde inte det. Fy! Haha!

Prover på Tildas huvud
Under tiden vid två tillfällen tog bm och läkare prover på bebisens huvud för att kolla stressnivån. Det var spring i rummet till och från och bm var inte ensam när prover skulle utföras. De var tvungen att göra om sängen och fällde ner halva sängen så att jag kunde ligga i gyn-läge så att de kunde föra in en metallrör, så att de kunde se bebisens huvud och då togs prover.

Nu får det vara nog!
När barnmorskan sa att de skulle ta prover på bebisen huvud igen, för 3:e gången…då slog det till och jag tänkte “fan heller!”. De förberedde allting igen, halva sängen var borta och mina ben var i vädret medan 5 pers (läkare, läkarstudent, barnmorskor och en student) stod och pratade om kommande helgen eller väder och vind. Mannen i hissen var också där, han var läkare och sade “har ni inte kommit längre, ni som hade så brottom!” , skämtade han med. En jädla kackel var det medan jag låg där med halva rumpan utanför sängen och väntade på en rör. Så när nästa krystvärken kom och jag KRYSTADE och lyckades få ut Tildas huvud. Då slutade alla prata och jag fick fart på dem. Jag fick instruktionen att INTE KRYSTA, för att de måste sätta tillbaka sängen och förbereda att ta emot bebisen.

Ring of fire!
Den där “ring of fire” ja. Inte visste jag hur länge det kunde vara men i och med jag inte fick krysta och väntade så sved det in i helskottan när Tildas huvud var på väg att komma ut…men jag fick inte krysta. Det fortsatte bränna. Enl. Emma så var hennes “ring of fire” typ 30sek-1 min, då huvudet skulle tryckas ut. För min del var bebisen kvar ett bra tag, det kändes som 5 min och det var det nog också men jag höll lugnet lall la laaa typ… 

  
Hej Världen! – Kl.11:23
Med vägledning och instruktioner från barnmorskorna så kom Tilda till världen kl.11:23. Jag ropade “vad blev det? Vad blev det? Flicka?” och de svarade “en flicka!”. Vi tog ju inte reda på könet och min intuition sa att det skulle bli en flicka, så yes! Det tog ett tag innan de lade upp Tilda på mina bröst. Sedan tog de med Tilda då hon skulle vägas och mätas.

Tilda vägde 2.6 kg och var 44 cm lång! 

Kände mig som en smoothie klämpåse…
Sedan skulle moderkakan och allt ut. Ingen hade ju talat om hur det skulle gå till så jag hade ingen aning. Den ena bm knådade min mage och den andra drog ut moderkakan medan jag fick hjälpa till och krysta. Bm fortsatte knåda magen och verkligen pressade ut allt vätskan i livmodern, det bara forsade ut.

Livets träd
De två bm lovprisade min moderkaka som de lade upp på ett bleck. Måns tog en bild på den. “Livets träd” sa dem. Den var hel och de höll upp den i luften! Jag ville också se och det såg ut som ett träd med små grenar. Därefter sydde de mig 4 stygn, då fick jag en bedövning i fiffi ja.

Klockan var runt 14 och då kom de in med mackor och fika medan vi väntade på att få gå till vårt rum på BB. Vi slapp dela rum.

    Redan då på BB var Tilda nyfiken på världen 😊 

En reflextion
När allting var klart så kunde jag säga “I DID IT”…utan bedövning och blev sydd 4 stygn, bara! Och jag kunde säga att det var inte såå farligt att föda ut ett barn MEN det var värkarna som var de värsta!!! 

Enl. bm så hade jag gjort “jobbet” hemma när jag var i latens-fasen och klarat av det. Trodde verkligen att jag skulle föd hemma. Skulle själv inte bli förvånad heller om jag hade gjort det. Vill oftast göra saker själv.

Väl på förlossningen så gick det ändå fort från 7:30 då vi kom in och 11:23 tittade Tilda ut. Vi stannade två nätter på BB även vi fick vara längre men jag ville hem, gillar inte sjukhus.

 Kläderna var lite stora. Svårt det där med storlekar i början och vi köpte storlek 50 men hon växte in i de ganska fort. 

Så lördan kom vi hem och började ett nytt kapitel som en familj! Det kändes konstigt att plöstligt hade man en liten människa i sin famn, som man ska ta hem, ansvara för och älska villkorslös…

  
Bästa bilder ( av många) på far och dotter…  

Busiga Bebben & potträning 

Igår när vi kom hem så låg det ett paket från Bokus som jag beställde för över en vecka sedan. I paket var det Myllymäki Fisk & Skaldjur till Måns, Busiga Bebben och Min Pottkalender var till Tilda. 

Tilda är jätteintresserad av att läsa Busiga Bebben…eller ja jag fick läsa och Pottkalendern har jag förklarat hur det funkar. Jag tror att hon vet att det finns en bebis i mammas mage, precis som i Busiga Bebben boken och hon kunde prata kring alla bilder. Och Pottkalender, hon vet att de smålapparna kiss- och bajsbilder som man ska uppmuntra barnet med att sätta i kalendern heter “klistermärke” så jag behövde inte säga nåt. 

Boken har “öppna och titta” luckor så Tilda fick öppna och kika vad Busiga Bebben gör i mammas mage…

Idag har vi läst Busiga Bebben igen och jag har frågat Tilda om hon ville kissa i pottan. Hon ville inte så jag tjatade inte men när jag skulle gå på toa så kom hon efter och ville sitta potta. Hon drog ner byxor och blöjan själv och satte sig samtidig som hon bläddrade i Pottkalendern. Hon fick provklistra på en kiss- och bajsmärke. Och hon kissade. Då fick hon välja vilket kiss-märke hon vill även de ser likadana ut allihop. 

  
JAG kommer köra så att hon får själv säga när hon vill sitta på pottan men vi får fråga henne och “manipulera” lite och omvänd psykologi som jag kör med brukar funka haha…tjaa det här med t ex ” då får du inte sitta på pottan, mamna ger bort den”, då brukar hon ändra sig fort och säga “neeej det är min! Mamma får inte ge bort!”

(Ej sponsrat inlägg!)

Paket från Libero woop woop!

Älskar att få paket. Hoppades verkligen på att paket från Libero skulle komma senast denna vecka och bra att det kom idag. Jag växlade 3000 Liberopoäng mot 2 gummihinkar, en av de ska jag ge bort i Thailand. Det tog verkligen sin lilla tid, typ 3 veckor innan paketet kom. Tilda kommer ha så kul på stranden eller vid poolen 🙂

image

image

Som ni kan se så har Tilda fått 2 handdockor också, de kom tidigare. Hon gillar när vi har Sagostunden appen igång men vi kör inte alls med handdockorna. Hon sover med de i sängen 🙂

Knytlunch-onsdag = bokad

Tjihoo… På onsdag kommer vi ha huset fullt här med 4 andra mammor och 4 bebbar plus en pappa. Det är unga och fräscha mammor som jag har lärt känna (de får mig att känna mig lite yngre igen hahaha), två av de är toppbloggerskorna “På smällen” -Emma och “Mittt liv med ord” – Jessy (som har valt att göra en paus i sin blogg). Båda var även med i samma föräldrautbildningsgrupp som oss. Vi ska träffas eftersom Tilda och jag kommer ju vara i Thailand i 3 månader å Emma och Lucas är i Brasilien i hela 7 månader, lyckost! 😛

Det är första gången alla ska komma hem till oss. Jag har inte bjudit hit de tidigare dels för att jag tycker att det är stökigt här och nu är alla bebbar ganska aktiva å vi har inte säkrat hemmet super duper mycket…kanske inget alls. Jag har ju gått efter Tilda och ställt bort eller upp grejer när Tilda vill komma åt nåt, så det är lite huller om buller här. Vi kommer såklart att säkra hemmet när vi kommer tillbaka. Det blir jättebra att vi får besök så jag kan röja undan lite här inför resan och Måns lilla syster ska flytta in här med sin kille under tiden vi är borta.

Det blir en knytlunch och Tilda kommer bli så glad att träffa lite bebb-kompisar!

John Blund wasn’t here

Tilda somnade i bärselen på min rygg. Att hon kämpade emot att sova trots att hon var jättetrött och somnig. Varje gång hon slumrade till så ryckte hon upp sig själv eller stod på alla fyra och grät. Den här helgen har hon verkligen blivit duktig på att stå upp om hon har något hon kan dra sig upp med. Tur att vi har en gnagskydd som vi fick med när jag köpte sängen, för hon stod och gnagade när pappa Måns skulle natta henne. Förutom att hon är duktig på att stå så har hon ett nytt ord också…nejnejnejnejnej! Lätt att komma ihåg när jag går runt och tala om för henne nejnejnejnejnej hela dagarna.

Inget hjälpte ikväll för att hon skulle somna och det sista jag gjorde var att plocka fram bärselen. Vi kan alltid lita på vår bruna Pognae. Så fort jag tar fram den så blir Tilda pigg å glad och splattlade, och hon visste precis vad som skulle hända näst….åka på mamma, dra lite på hennes nackhår å nyper henne hårt i överarmen. Hon somnade efter en stund av gnäll och försökte dessutom slita sig loss. Men hon somnade tillslut. Att hon orkade…

Det känns inte som att nattningsrutiner skulle funka nu. Hon kommer att sova och vakna på olika platser när vi reser. Hon är aktiv på dagarna men superpigg och vill leka på kvällarna. Vi har slutat ge henne kvällsbad men lika pigg där. Tips eller förslag, någon?