Tror att serien ”Maid” på Netflix har gett mig lite glöd att börja skriva igen… fast jag inte ska ligga ner och blogga med mobilen för det inte är bra för min handled. Återkommer om varför.

43

Så… Ungt i sinnet men tider flyger och kroppen tål rätt mycket stryk. Grattis till mig som fyllde år igår 2 november… och en del har hänt.

Måns undrade hur jag ville bli firad. Helt ärligt var jag lite off på den fronten i och med jag blev magsjuk och hade feberfrossa i två dagar. Tappade matlusten och det blev att krypa under filten på soffan eller kurade ihop sig under täcket i sovrummet av tröttheten. Barnen var även lediga i måndags då det var studiedag så de hade underhållit sig bra själva med lekar och byggde koja med köksstolar och åt Halloween godis som de hade skördat under Bus eller Godis-rundan hela familjen gick i 2 timmar.

Barnen såg fram emot halloweenhelgen så mycket. Vi pyntade och jag preppade för lite läskiga mat som ”unicorns ris”, små gröna ”ögon” slime och eye-popping eggs… (vissa grejer låter bättre på svenska så klagar inte haha!). Men ja, ingen aptit i några dagar och när Måns undrade hur jag ville bli firad så var det blankt… men sade ”gör det för barnen”. Han undrade om jag ville ha tårta men nej tack, hellre en plåt brownies, morotskaka eller bara kladdkaka kunde jag tänka mig. Så gör det för barnen… Måns och Penny gick och handlade presenter som de sedan pysslade i sovrummet med paketinslagning.

På morgonen väckte Måns barnen kl.7 och de tågade in i kolsvart sovrum med en halloween-ficklampa som visade vägen. De sjöng för mig och slängde ut tre paket och ett fat med tre donuts. Första paket var sådana partytuta som Penny tyckte de skulle köpa och blåsa hela dagen med. Det andra paketet var en vinröd tröja från Gina Tricot och passade inte alls… och det var Penny som tyckte att jag skulle ha. Hon blev inte ledsen att jag sa att jag får nog byta för hon skrattade rätt gott när hon såg att den passade inte så bra. Det tredje paketet kunde jag lätt gissa att det skulle vara en flaska vin… Champagne som Penny också valde. Alexander Bonnet i en fin förpackning med apor på. Det var apor och lådan som var avgörande. Måns hade inga invändningar.

Den bästa presenten – att jag blev faster på min dag!

Jepp jag blev faster till min brorsson. Han första barn vid 41. Han jobbade och kunde inte vara med och man fick bara ha en person med sig på sjukhuset så det blev hans frus bästis. Jepp han är gift före mig och hans fru Nina är thai.

Jag fick en grattis från brorsan på morgonen och han skrev att Nina var på förlossningen så jag skulle bli faster när som! Jag fick uppdateringar och det var så spännande. Nina hade varit på förlossningen i 7tim och inget mer hände. Läkaren beslutade att det fick bli kejsarsnitt i och med att barnet skulle nog inte komma den naturliga vägen… och 45 min skulle det ta med kejsarsnitt. Det sjukhuset är ett lokalt by sjukhus och billigt är det inte när jag frågade om kostnader. Han skrev närmare 40k men notan var 19k och det skulle tillkomma 4k för varje dag Nina och barnet är på sjukhuset. Och detta är INTE ett privat sjukhus. Så jag är glad att det är gratis vård i Sverige MVC, förlossning och BVC!

När brorsan skickade video och bilder på att sonen hade kommit så grät jag… Jepp en ugly-cry. Det bara rann. Att jag blev känslosam. Glad och lättad på samma gång att det gick bra för både mor och son. Jag gröt inte ens när jag fick en nykläckt slajmig Tilda på brösten, inte heller när Penny kom till världen.

Karpaltunnelsyndrom och sköldkörtel

Det hann med ett läkarbesök också på min dag innan jag gick till jobbet och jobbade på förskolan och pyntade inför halloweenfest idag. Många barn är borta så vi kör hela veckan ut men jag jobbar halvdagar även idag och imorn. Fredag ledig och Halloween på Liseberg på agendan.

Long story short om den högra handen. En olycka på jobbet. Skulle stoppa ett äldre barn som cyklade fort men handen rycktes med och det strålade ända upp till armbågen. Jag tänkte att det skulle väl vara som när jag fick en hårdpackad snöboll som kastades och träffade min hand och det tog ju flera månader att sluta värka och även då sökte jag inte vård. Nu gjorde jag det men en månad senare.

Jag fick träffad en ung fysioterapeut. Betalade 100kr för att prata om min hand och kom hem med ett 400kr handledsstöd med skena som jag slapp betala. Den skulle jag sova med i 6 veckor och även göra olika övningar. Det hade inte gått 6 veckor men vi hade bokat in en check-upp efter 3-4 veckor. Så det blev 100kr till i måndags för 5-10min prat och jag berättade att jag fick mer pirr, domningar och stickningar i handen och armen ändå upp till armbågen… och det hade ”smittat” över till min vänster hand och arm! Jo när man tvingas att använda mer av den andra armen då kan det bli så. Hon föreslog att jag skulle vidare till VC för att träffa en läkare. Fick tid dagen efter dvs min födelsedag. Yeay.

Och så 100 kr till för totalt 20 min besök. Läkaren kände på mina händer och armar, böjde, klämde och slog lätt för att se olika reaktioner. Sedan kände han på skulderblad och hals när jag skulle svälja och skickade mig till lab för att lämna blodprov för att kolla ämnesomsättning och sedan skulle läkaren även ordna en remiss…oklart till vad men han sa också om operation på 15min. Jag frågade rak ut om läkaren Per-Åke tyckte att det skulle vara karpaltunnelsyndrom? Han var övertygad.

Jag får ta ställning till detta med operation… på kvällen hade jag svårt att skära morot och potatis så det var lite irriterande. Med en operation kan det ta tid att läka och vetesjutton om jag kan leva så.

Så detta var en recap på vad som har hänt och hur det är med mig. Mår tipp-topp men kroppen vill inte alltid samma. Jag är väl inte en gnällig jävel och inte heller den som låtsas ha mer ont än vad det är för att få vården jag tror jag behöver. Att måste överdriva för att få vård. Vet att jag skriver lite kryptiskt men lovar att det finns folk jag har känt som gör så.